Historien

John Bauer (1882-1918) den svenska sagokonstnären vars bilder av skogens troll och naturens väsen blev hela världens sagoskatt. Trots sin skygga natur visste han tidigt vad han ville och redan som 16-åring klappade han på Kungliga konstakademins port. Alldeles för ung fick han komma tillbaka två år senare och antogs. På akademin möter han Ester Ellqvist (1880-1918) och de blir fångade av varandra i en relationskamp värdig ett Strindbergsdrama.

Ester, ständigt omgiven av män och kavaljerer som uppvaktar henne, njuter av denna bekräftelse men söker också erkännande som konstnär och vill delta i dialogen om vad som händer. Hennes sociala karaktär kräver ett ständigt möte med kollegor och vänner. Tidens dialog handlar om det fria förhållandet och om kvinnans frigörelse och rätt att bli betraktad som fullvärdig medborgare. På akademien står naturalismens krav mot andra uttryck vilket kraschar mot Johns upplevelser och uttryck av skogens väsen. Han längtar ständigt tillbaka till sin skog. Livsluften för Ester är i stadens salonger och hon har lärt sig älska Roslagens skärgård.  Hon skräms av Johns drömmar om att bo ensam med sin ”prinsessa” i en stuga i skogen. Deras starka men olika viljor och längtan till varandra håller på att förtära dem båda. Deras romantisering av varandra som återspeglas i deras brevväxling vittnar om stor kärlek men också ungdomars omognad. Samtidigt pågår ett triangeldrama där Axel Kleimar, kollegan på Konstakademien som också är kär i Ester, utgör ett ständigt hot mot John och hans bristande självförtroende .  Trots sina konstnärliga framgångar är Johns osäkerhet på sig själv försvårande också för relationen som om han inte är god nog för Ester. Han förutsätter också att Ester ska motsvara den idealiserade bild av kvinnan som han projicerar på henne. Han klarar dock inte av att porträttera henne med ansiktet en face. Försvårande är möjligen att Ester är mycket bra på att måla porträtt. Esters talang ligger i att avbilda ansikten. Hans ideal ligger i att fånga naturens väsen. I detta uppmuntrar de ändå ständigt varandras skapande.  (Vilket bekräftas av såväl brev som efterlevandes beskrivning av deras relation). Historien kommer ändå att i huvudsak kretsa kring Johns konstnärskap och Esters kamp för att finna mening i sitt liv och sitt porträttmåleri.

Oron i omvärlden med annalkande världskrig påverkar alla i samhället och påverkar även Johns skapande. Trots krig får han ändå stort genomslag internationellt och erhåller guldmedalj vid världsutställningen i San Francisco 2015.

Johns och Esters förhållande uppvisar en rädsla och oförmåga till samlevnad som drabbar dem därför att personligheter, mål och motiv är så olika och där ansträngningar och karaktär framkallar det mest ömkliga och sårbara och samtidigt de högsta ambitioner.  Denna kärleksrelation påverkar Johns konstnärliga uttryck i hög grad.  De möts då de fortfarande är mycket unga och förhållandet mellan dem blir genom deras ungdomliga romantisering av varandra smärtsamt och kluvet.
Efterhand sker en mognad och intimitet som fördjupar dem och de återfinner varandra.  Man kan om man vill se Johns utveckling som konstnär återspeglas i det sköra, motstridiga och inte minst i svårmodet.

”Där stod han hopplöst skådande…”

Romantiseringen av kvinnan och mannen som det hotfulla trollet eller vattenväsendet som kan dra ner henne i djupet.

Fruktbarhetsgudinnan Freja i Bauers tolkning förenar det kvinnliga idealet med en sensuell och underskön feminin väsenslik gestaltning säregen för John Bauer. Hans tidiga idealisering av kvinnan och mognadsutveckling i förhållande till sin fru avspeglar sig i de bilder han målar.

Vid 25 års ålder illustrerar John Bauer Bland tomtar och troll och blir för alltid sagokonstnären som gav själ och liv åt de nordiska folksagorna.


Johns dröm var att levandegöra sina figurer på scenen och att skapa ett scenrum som tog åskådaren rakt in i hans trollska drömvärld. Kungliga Operan valde att använda hans libretto och göra baletten Bergakungen utan att tillmäta honom upphovet. (En juridisk strid efter hans bortgång korrigerade misstaget).

Ester och John fick ett kärleksbarn som de kallade Putte.  Familjen återförenades och såg fram emot att flytta in i den nybyggda villan i Djursholm där John redan hade installerat sig och börjat måla.

De hade planerat att följa med sitt bohag med tåg men en svår olycka samma år gjorde att de ändrade färdsätt och valde båt. Passagerarbåten Per Brahe förliste på Vättern en stormig novembernatt 1918 och tog den lilla familjen med sig i djupet.

Epilog
Bergakungen med musik av Hugo Alfvén hade premiär 5 år efter John Bauers död. Hans namn fanns inte med i programmet. John Bauers två bröder drog upphovsrättsstriden mot Kungliga Operan till domstol och vann.

Originalteckningarna till Bergakungen har dock aldrig återfunnits. Kanske ligger de i sjön efter förlisningen.


Bauers mest kända målning är förmodligen Tuvstarr
– Här på tjärnens botten vilar också hjärtat efter den förtrollade prinsessan Tuvstarr.
Bilden som förbinder John Bauers måleri med det mest vackra och sårbara hos människans väsen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s